Plocka almfrön

Förra helgen var jag ute och plockade almfrön för första gången. (Det här med att jag har gått och blivit skogsmulle – när hände det egentligen?) Fröna har en nötig smak, och jag gillar dem. När jag googlar så tycker jag mig förstå att fröna helst ska plockas när de är ljusgröna och inte så torra. Å andra sidan läste jag någonstans att man ska låta dem torka när man väl har plockat dem. Själv plockade jag dem när de redan hade torkat. Det var inget jag planerade eller så, utan jag råkade gå förbi en alm och känna igen fröna för att jag blev bjuden på dem en gång förra året. Så då tänkte jag ”aha, är det nu, jag måste ut och plocka”. Och så gjorde jag det senare samma dag.

Att plocka torkade almfrön var lite som att plocka nötsmakande chips direkt från träden. Jag äter dem rakt av utan att göra något med dem. Jag har även strött dem över en nässelsoppa. De frön som jag inte åt upp direkt la jag i en glasburk. De fungerar som tillbehör till lite allt möjligt – att strö över en sallad som ett frasigt inslag, till exempel. Jag är inte helt säker men jag inbillar mig att min mage har reagerat lite på fröna, så ett tips kan vara att inte använda dem som huvudingrediens i salladen utan snarare låta dem utgöra en mindre del av maten.

Hos Dags att plocka läser jag att man inte ska plocka för mycket frön, eftersom almarna har blivit färre och behöver dem för att sprida sig. Jag plockade inte heller alla frön som fanns på ett och samma träd. Men under de almar jag hittade var marken helt täckt av frön, och det kändes inte så troligt att det skulle bli någon almbrist just där.

20160604_150937.jpg

20160604_150941.jpg

20160604_175758.jpg

20160604_175851.jpg

20160605_083034.jpg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *