Bok: Det vilda köket

20160803_085826.jpg

Jag lånade boken Det vilda köket på biblioteket. Den är skriven av Rune Kalf-Hansen och Lisen Sundgren med foton av Charlotte Gawell. Boken är uppdelad efter årstiderna och upplägget är att för varje årstid kommer först en beskrivning av de olika växterna och hur man kan använda dem. Och sedan följer en receptdel med säsongens växter som ingredienser. Jag gillar faktadelen mycket; det är precis vad jag behöver. Även om jag alltid tycker att det är svårt att utifrån en bok gå ut i naturen och hitta en växt. Receptdelen gillar jag inte lika mycket, helt enkelt för att de allra flesta recepten innehåller fisk eller kött, och jag vill hellre laga vego.

Så här års skördar jag massor på min odlingslott, men det roliga med att plocka vilda växter är att det går att skörda saker från naturen långt innan det finns mat på lotten.

Eftersom jag ska lämna tillbaka boken till bibblan så vill jag anteckna det jag tar med mig från boken, så att jag kan använda mina nya kunskaper framöver. Och varför inte göra de här anteckningarna till ett blogginlägg, så att även du kan ta del av det? Så vad lärde jag mig?

  • Många gröna blad går att frysa in som de är. ”De flesta blad kan man skölja, låta torka på en handduk, hacka grovt och lägga i ett tunt lager i enliters plastpåsar. Då är det lätt att plocka fram lite åt gången ur frysen. Man behöver inte förvälla dem.” Det här har jag inte tänkt på. Jag har förvällt till exempel nässlor innan jag fryser in dem, men nu kan jag även göra raw gröna smoothies på vilda växter efter säsong. Hurra!
  • Kirskål är godast i början av säsongen, när är ljusgrön och blank. Det förklarar kanske varför jag tycker att kirskål är så äckligt. Jag ska nog nöja mig med att plocka den tidigt hädanefter – och kanske bara ha några enstaka blad i en grön smoothie senare.
  • Gör en örtolja genom att mixa en ört med olja. Örtoljan håller i upp till tre månader i kylskåp. Använd en sorts ört, snarare än att mixa dem. Gör alltså till exempel citronmelissolja.
  • Använd kronbladen på maskrosorna som ett strössel att strö över till exempel en sallad eller vilken maträtt som helst. Själv har jag, förutom att använda maskrosblad förstås, försökt använda hela blommorna eller knopparna, men jag tycker inte att de smakar särskilt gott. Tydligen är själva blomman mycket sötare, medan det är blomfästet som är beskt. Mycket bra att veta!
  • Syrenblommor kan användas som garnering på till exempel en tomatsallad.
  • Rosenblad av till exempel vresros, som mognar till nypon så småningom, går att använda i till exempel en sallad eller som tillbehör till maten.
  • Rödklöver, antingen hela blomman eller bara kronbladen, går att använda som garnering eller tillbehör. Man kan göra en sallad på den och krydda med salt, peppar och olivolja. Den går också att göra te på.
  • Nypon från vresros är stora och mjuka och det är lättare att pilla bort kärnorna från dem än från nypon av mindre sort. Det kanske kan vara något för mig, som tycker att det är alldeles för pilligt att ta bort kärnorna från nypon. Här kan du läsa om mina försök att använda nypon i höstas.
  • Tall- och granbarr går att använda året runt och är extra näringsrika på vintern. Använd i en smoothie, gör en pesto eller låt koka med riset.

Blev du nyfiken på boken? Här kan du köpa Det vilda köket hos Adlibris.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *